Boverkets vägledning – ett hinder för smidigare planprocesser?

Boverket har skapat en ny vägledning för exploateringsavtal för att tydliggöra reglerna mellan kommuner och byggaktörer. Vägledningen innebär en utökning av Boverkets kunskapsbank med syfte att förtydliga vad som regleras i exploateringsavtal. Frågan är dock om detta verkligen gör planprocessen smidigare.

Frihet att utforma avtal

Regeringen har sagt att parterna bör ha frihet att anpassa sina avtal efter varje projekts unika behov (proposition 2013/14:126 ”En enklare planprocess”). Därför är det tveksamt om Boverkets vägledning tillåter tillräcklig flexibilitet.

Behovet av flexibilitet

För att snabbt kunna bygga bostäder och andra viktiga samhällsprojekt måste parterna kunna anpassa sina avtal efter de specifika förutsättningarna. Vägledningen verkar dock vara något rigid. Till exempel säger den att kommunen endast kan reglera gestaltningsprogram i markanvisningar, inte i exploateringsavtal, vilket strider mot regeringens proposition.

Andra exempel är att vägledningen hanterar kommunalt markägande vid marklösen på ett sätt som inte verkar rimligt. Flera sådana exempel riskerar att minska flexibiliteten i avtalsförhandlingarna, vilket kan fördröja projekten.

Begränsningar i vägledningen

Vägledningen sätter upp många detaljerade regler för hur exploateringsavtal ska utformas. Tidigare har kommuner kunnat använda avtalen som verktyg för att effektivt ta planprocessen till genomförandesteget. Reglerna kan dock vara svåra att tillämpa i praktiken och öppnar för tolkning, vilket kan leda till tvister och förseningar.

Alternativ till detaljerad vägledning

I stället för detaljerade regler borde Boverket fokusera på övergripande principer för exploateringsavtal. Kommunerna måste också bli tydligare i sina riktlinjer för att ge parterna större frihet att anpassa avtalen efter sina behov. En tydlig kommunikation kan locka fler byggaktörer och främja effektivitet.

Boverkets vägledning är ett försök att skapa tydligare regler för exploateringsavtal. För att verkligen främja bostadsbyggande behövs dock tydliga kommunspecifika riktlinjer