
Den 6 februari överlämnade regeringen proposition 2024/25:102 till riksdagen, avseende de förändringar i strandskyddet som det nyligen rapporterats om i media. Nu när propositionen har lagts fram klarnar det vilka lagförslag som ska behandlas och beslutas av riksdagen. De föreslagna ändringarna är föreslås att träda i kraft den 1 juli 2025.
Henrik Höglund, seniorkonsult vid Svefa och sakkunnig inom strandskydd samt plan- och bygglagen, redogör för de viktigaste förslagen i propositionen.
Sammanfattning av föreslagna ändringar:
- Strandskyddet tas bort vid små sjöar och smala vattendrag.
- Strandskyddet tas bort vid anlagda insjöar och vattendrag som anlagts efter den 30 juni 1975.
- Vattenbruk införs som en areell näring och undantas från strandskyddet under vissa förutsättningar.
- Ytterligare dispensmöjlighet införs för byggnader med mera som ska användas för förvärvsverksamhet i områden med låg bebyggelsegrad och lågt bebyggelsetryck. Reglerna för strandskydd vid förändrad plansituation förtydligas och ändras.
”Om de föreslagna ändringarna genomförs kommer troligen den mest påtagliga förändringen att vara den utökade möjligheten att ge dispens för verksamheter på landsbygden.”
Viktiga förändringar
De mest uppmärksammade delarna av propositionen är att det generella strandskyddet inte längre ska gälla för vattendrag som är två meter eller smalare samt för insjöar med en vattenyta på högst en hektar. Dessa mått räknas från medelvattenståndet. I vissa län finns redan strandskyddsförordnanden från åren 1999–2009 som i stor utsträckning har upphävt strandskyddet för smala vattendrag. Till exempel har Stockholms län haft ett sådant förordnande sedan 1999. För dessa län får förslaget om att ta bort strandskyddet för smala vattendrag begränsad betydelse. En av regeringens motiveringar till förslagen är att skapa ett mer enhetligt strandskyddet för smala vattendrag över hela landet.
Länsstyrelserna ges enligt förslaget möjlighet att i enskilda fall införa strandskydd upp till 100 meter vid små sjöar och smala vattendrag, om det är av särskild betydelse för att säkerställa något av strandskyddets syften. Tröskeln för att införa strandskydd vid dessa vatten föreslås dock vara högre jämfört med att utvidga strandskyddet vid hav, insjöar och vattendrag. Möjligheten att införa strandskydd vid små sjöar och smala vattendrag ska heller inte användas för områden där strandskyddet redan har upphävts genom tidigare strandskyddsförordnanden.
Tidsaspekter och historiska jämförelser
I sammanhanget är det intressant att ändringar förslås träda i kraft om bara några månader. I samband med ett flertal ändringar i strandskyddsbestämmelserna 2009 beslutades att befintliga beslut om utvidgat strandskydd skulle uppgöra att gälla sista december 2014. På liknande sätt beslutades 1994 att befintliga strandskyddsförordnanden om undantag från strandskyddet skulle omprövas senast sista juni 1999. Vid dessa tillfällen gavs länsstyrelsen flera år på sig att utreda behovet av nya beslut och administrera dessa beslut.
Anlagda vatten
Lagförslaget anger att strandskydd inte ska gälla för insjöar och vattendrag som anlagts efter den 30 juni 1975. För att ett vatten ska anses som sjö eller vattendrag krävs att vattentillförseln sker på naturlig väg. Om vatten tillförs genom pumpar eller ledningar ska det inte betraktas som en sjö eller ett vattendrag, och ingen möjlighet att införa strandskydd vid dessa anlagda vattendrag eller sjöar föreslås.
Vattenbruk
Förbuden i strandskyddsbestämmelserna gäller inte byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder för jordbruk, fiske, skogsbruk eller rennäring som för sin funktion behöver placeras inom strandskyddsområdet. Undantaget utökas nu genom att vattenbruk också omfattas av undantagen. Med vattenbruk avses uppfödning eller odling av vattenlevande organismer som till exempel fisk, alger, musslor, ostron och vattenlevande kräftdjur. Begreppet vattenbruk avses få samma innebörd som i artikel 4.1.25 i förordning (EU) nr 1380/2013. Undantagsbestämmelsen ändras även genom att det så kallade omsättningskravet ersätts med ett krav om att varaktig förvärvsverksamhet ska bedrivas eller planeras att bedrivas. Begreppet förvärvsverksamhet avses få samma innebörd som i inkomstskattelagen. I plan- och bygglagen finns ett undantag från kravet på bygglov som gäller för ekonomibyggnader, utom detaljplan, till jord- och skogsbruket och annan liknande näring. Detta undantag utökas på samma sätt med ett undantag för vattenbruk. Begreppet förvärvsverksamhet förs dock inte in i undantagsbestämmelsen i plan- och bygglagen.
Ytterligare särskilt skäl till dispens
Ytterligare ett särskilt skäl till dispens införs för varaktig förvärvsverksamhet med begränsad påverkan på strandskyddets syften i ett område med låg bebyggelsegrad och lågt bebyggelsetryck. Det strandnära läget ska innebära en fördel som inte uppnås utom det strandskyddade området. Avseende låg bebyggelsegrad anges som riktmärke att områden som utgör tätorter enligt Statistiska centralbyrån inte har en låg bebyggelsegrad.
Förtydligande angående strandskyddsförordnanden och äldre planer
Ändringar föreslås också i lagen om införande av miljöbalken, det vill säga den speciella lag som reglerar de övergångsbestämmelser som behövs för att kunna tillämpa vissa miljörättsliga beslut med mera från tiden innan miljöbalkens införande 1999. Den nuvarande regleringen anger att om vissa äldre planer från tiden före 1 juli 1975 upphävs eller ersätts så inträder strandskydd. Det införs nu ett förtydligande att strandskydd inte inträder om länsstyrelsen beslutat att strandskydd inte ska råda på platsen med anledning av att området uppenbart saknar betydelse för strandskyddets syften, oftast genom ett så kallat strandskyddsförordnande. Det vill säga att länsstyrelsen av andra anledningar än planläggning beslutat att strandskydd inte ska råda på platsen.
Förändringar om strandskydd och detaljplaner
I plan- och bygglagen införs en bestämmelse som anger att där strandskydd tidigare upphävts med stöd av plan- och bygglagen eller motsvarande äldre bestämmelser så får kommunen när en detaljplan ersätts besluta att strandskyddet fortsatt ska vara upphävt utan ny prövning mot strandskyddsregleringen i miljöbalken. Den nya bestämmelsen gäller under förutsättning att områdets användning inte ändras och att egenskapsbestämmelserna väsentligen blir desamma. Med äldre bestämmelser avses även sådana planer där strandskyddet har upphävts av länsstyrelsen eller regeringen enligt miljöbalken eller naturvårdslagen.
Administrativa konsekvenser
En reflektion är att flera välanvända paragrafer får nya men snarlika beteckningar, vilket kan orsaka förvirring. Exempelvis flyttas bestämmelsen i 7 kap. 18 c miljöbalken, som innehåller de särskilda skälen för dispens, till 7 kap. 18 h miljöbalken – en paragraf som i dag reglerar giltighetstiden för dispenser. Detta ökar risken för felaktiga laghänvisningar under flera år innan det nya systemet är helt implementerat hos berörda myndigheter.
Avslutande ord
Om de föreslagna ändringarna genomförs kommer troligen den mest påtagliga förändringen att vara den utökade möjligheten att ge dispens för verksamheter på landsbygden. Dagens system med så kallade LIS-områden är inte anpassat för entreprenörer i glesbygden som med begränsade resurser vill starta upp en verksamhet. Samtidigt innebär de stora arealer där strandskyddet avskaffas, framför allt vid små sjöar och smala vattendrag, en betydande förändring rent administrativt. Dock visar erfarenheter från län som redan upphävt strandskyddet i liknande områden att exploateringsintresset har varit begränsat Kravet på lämplig markanvändning enligt plan- och bygglagen ändras inte, vilket innebär att prövning av markens lämplighet fortsatt kommer att ske vid detaljplanering och bygglovsprövning nära små sjöar och smala vattendrag.
Henrik Höglund
Samhällsbyggnad & Fastighetsutveckling
Läs mer om uppdrag som Henrik varit med i:
