Nya avgöranden rörande solceller på jordbruksmark

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har inom loppet av två dagar avgjort två fall som rör solcellsanläggningar inom brukningsvärd jordbruksmark. Brukningsvärd jordbruksmark är genom hushållningsbestämmelserna i 3 kap. 4 § miljöbalken (MB) skyddad i syfte att trygga livsmedelsförsörjningen. Annan användning får tillåtas endast om det utgör ett väsentligt samhällsintresse och det inte går att tillgodose det väsentliga samhällsintresset genom att annan mark tas i anspråk.

MÖD lyfter återigen vikten av tillräcklig utredning av alternativa lokaliseringar.

Frågan om solceller på brukningsvärd jordbruksmark har varit uppe för prövning tidigare. MÖD har i tidigare avgöranden bedömt att uppförandet av solcellsanläggningar på jordbruksmark innebär en ändrad markanvändning (se rättsfallet MÖD 2024:12 och Mark- och miljööverdomstolens domar den 22 november i mål nr M 15064-21 och M 1026-22).

I dessa nu båda avgöranden, från 2024-10-22 mål nr M 8658-23 samt från 2024-10-23 mål nr M 6624-23, finner domstolen inte skäl att göra någon annan bedömning trots att sökande bolag angett att fortsatt odling under solpanelerna kan ske.

Bolagen har i de båda fallen angett att raderna med solceller kommer placeras på ett sätt som möjliggör fortsatt jordbruksliknande skötsel och teoretiskt kan även odling av spannmål eller vall ske.

Det första avgörandet, M 8658-23 rör en solcellsanläggning som upptar en yta om ca 8 hektar brukningsvärd jordbruksmark i Vingåkers kommun.

Länsstyrelsen har motsatt sig solcellsanläggningen med motiveringen att bolagets utredning av alternativa lokaliseringar inte är tillräckligt omfattande och inte övertygande visar att den bästa lokaliseringen valts ur samhällssynpunkt.

Bolaget har utgått från en specifik elnätsanslutning såväl vid valet av den aktuella placeringen som vid utredningen av alternativa lokaliseringar. MÖD anger vidare att lokaliseringsprocessen borde utgå från alla möjliga elanslutningspunkter, varefter den bästa lokaliseringen för anläggningen ska identifieras. MÖD anger vidare att den nu aktuella anläggningen är av sådan karaktär att endast alternativa lokaliseringar inom kommunen måste utredas, men i så fall bör det krävas att flera olika elanslutningspunkter inom kommunen undersökts. Den sökta åtgärden förbjuds.

Det andra avgörandet, M 6624-23 rör en solcellsanläggning som upptar en yta ca 50 ha brukningsvärd jordbruksmark i Norrtälje kommun. MÖD anger att förnybar elproduktion i sig är ett väsentligt samhällsintresse.

Samtliga alternativa lokaliseringar som utretts avser jordbruksmark. MÖD anger i sitt domslut att det inte tydligt redogjorts för varför andra marktyper inte undersökts eller valts bort. Lokaliseringsanalysen syftar till att utreda huruvida intresset av att uppföra anläggningen kan tillgodoses genom att annan mark än brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk.

MÖD anser därför att lokaliseringsanalysen inte är tillräcklig. Utredningen i målet ger inte heller stöd för att samhällsintresset av elproduktion genom solcellsanläggningen skulle väga över det motstående samhällsintresset av att bevara marken för livsmedelsproduktion.

Den sökta åtgärden förbjuds.